Ingrid Sundberg levde ett intressant, omväxlande och innehållsrikt liv. Hon blev 96 år. Hon var en aktiv och uppskattad politiker både i kommun och i riksdag. Som riksdagspolitiker representerade hon Malmöhus län i 25 år. Först i andra kammaren 1966-70 och mellan 1971- 91 i enkammarriksdagen.
Redan på femtiotalet var hon verksam i ungdomsförbundet och 1955 valdes hon in i barnavårdsnämnden och året efter i skolstyrelsen i Bjuvs kommun. När hon återvände från riksdagen var hon ledamot i kommunfullmäktige i Vellinge.
Under sina riksdagsår var Ingrid Sundberg verksam i flera
riksdagsutskott. Först jordbruksutskottet. Ingrid uttryckte det:
Moderaterna var för tidigt ute med miljöfrågor! Sedan blev det
utbildningsutskottet, utrikesutskottet och kulturutskottet. Bäst trivdes hon i utrikesutskottet. Under sina två sista perioder i riksdagen var hon ordförande i kulturutskottet. Och som ledamot i förtroenderådet hade hon hade en stark ställning i partiet.
Ingrid var synnerligen aktiv, inspirerande och hade en fantastisk
energi. Min allra första kontakt med Ingrid fick jag genom ett
handskrivet brev i vilket hon frågade om jag kunde tänka mig att vara med att starta en kvinnoförening på Söderslätt i den nybildade storkommunen Trelleborg. Kontakterna fortsatte oftast per telefon. Ingrid var då ordförande i högerns länskvinnoråd, Malmöhus län.
Från och till träffades vi vid olika sammankomster, både vid länsmöten och lokala sammankomster, t ex årsmöten där Ingrid var talare. Speciellt minns jag ett möte i Trelleborg, när Moderatkvinnorna i Trelleborg firade 25-årsjubileum 1972. Högtidstalade gjorde Ellen Rönnquist, föreningens första ordförande (1947-1961). Medverkade och talade gjorde också Britt Mogård, Ingrid Sundberg och Anne Mari Berggren, dåvarande ordförande i kvinnoföreningen.
Med sin internationella bakgrund – född i New York där pappan var chef för Svenska Metallverken, kom hon också att intressera sig för internationella kontakter. Ledamot i utrikesutskottet och dessutom ordförande i europeiska kvinnounionens sociala kommitté, samt för hela svenska kvinnounionen. Vid ett sådant möte lånade hon ut sin övernattningslägenhet på Artillerigatan till Margret Thatcher. Det var innan Thatcher blev premiär-minister. Ingrid uttryckte om Margret Thatcher att hon var ”husmoderlig”!
En annorlunda bekantskap var Fidel Castro, som hon träffade när hon var IPU delegat (Interparlamentariska unionen). Och som få andra har gjort, besökte hon också Nordkorea.
Inför nomineringarna till valet 1991 talade Ingrid om, att nu har jag gjort mitt i samhällsdebatten på riksplanet. Hon förberedde detta genom att kontakta olika lokala tidningars redaktioner tillsammans med Jacob Broberg kandidat på Moderaternas ungdomslista.
I augusti 1991 kunde man läsa i Trelleborgs Allehanda att ordföranden i riksdagens kulturutskott, Ingrid Sundberg i årets val kandiderade på 5:e plats till kommunfullmäktige i Vellinge. Och inte bara det! Utan också kunde höja ”den guldglänsande pokalen” i (m)-golfen! Ingrid var en tävlingsmänniska. Ett annat exempel. I en slalomtävling i Val d`Isere för parlamentariker, som Franska Nationalförsamlingen bjudit in till, vann Ingrid Sundberg!
I projektet Svenska folket skriver Dagbok 14 maj 1991, publicerades både Ingrids och dottern Katarinas berättelser om vad som hänt dem just denna dag. Så här skrev Ingrid under rubriken – 66 årig kvinnlig riksdagsledamot.
”Väckarklockan ringde 5.20. Gick ner och hämtade kaffe och en
skorpa, läste slutet av gårdagens tidning (SvD). Packade ihop litet
underkläder, pappren fanns redan i en hög. Klockan 6 kom SAS
limousine, färd till Tygelsjö där vi hämtade upp socialdemokratisk kollega. Flyget gick punktligt kl 7.30 från Sturup. Frukost på planet. Ny teknik på Arlanda: en man står med skylt ”riksdagen” och så samkör vi taxi in till huset. Började med att tvätta håret på toaletten – orkade inte det i morse och här har jag allt som behövs – propp till handfatet, handduk och hårtork samt Baby-Bliss.
Öppnade den post som kommit på måndagen och tisdagen, massor av bruna kuvert som vanligt. Ringde samtal och började en artikel till Aftonbladet. Kl 9.30 kom mina moderata kollegor för ett ”för-sammanträde” före utskottet.
Kompletteringspropositionen diskuterades. Fp och C:s ledamöter kom så in och vi samordnade våra ställningstaganden. Frågor som berörde oss var bl a turistfrågorna.
Ett annat svårt ärende är besparingen som skall göras genom att
övergå i högre grad från arkivbeständigt papper till
åldringsbeständigt.
Kl 11 började utskottet, ovanligt kort – de stora frågorna kommer på torsdag när Radio TV yttrandet till Konstitutionsutskottet skall justeras. (Jag är ordförande i Kulturutskottet). Tillbaka till mitt rum, som ligger i gamla riksdagshuset och har en underbar utsikt över strömmen och slottet, och överläggningar med utskottets kanslichef.”
Dagen fortsätter med vernissage hos konsthantverkarna, ”men det hann jag inte” skriver Ingrid. Där skulle jag träffa chefen för Tallinns museum som var här och ville träffa mig. Estniska konsthantverkare ställer ut keramik. Sprang dit men träffade alltså inte Marika Valk men ringer henne i morgon bitti”.
Sedan blev det handelshögskolan med Hjärt- och Lungfonden, där Ingrid var verkställande ordförande, hade årsmöte. Programmet fortsatte med tal av en professor, om sättet att undvika infarkt samt vanligt styrelsesammanträde med utdelande av forskningsmedel.
”Sprang Drottninggatan till riksdagshuset (stannade på Bredenbergs och köpte ett antal strumpbyxor) och kom alldeles för sent till det vanliga tisdagsgruppsammanträdet som börjar 16.30. Hann med en del av det i alla fall och har i morgon mitt ärende om filmen och filminstitutet. Upp på rummet för att hinna skriva en disposition till morgondagens kammaranförande på datorn men det blev inte mycket för kl 18 skulle några stycken av oss hämtas med bil för middag hos en kollega i Ängby. Snabbtvättade mig på toaletten och bytte till klänning – färgglad och hemsydd under en helg när jag inte orkade med papper”.
Dagen avslutades med ett varmbad i ettan på Artillerigatan och litet läsning i Restauratören, ”innan jag släckte 23.30. Det blir en mycket jobbig dag i morgon”.
—En bra och sann bild av en riksdagsledamots liv!—
Ett stort antal motioner och artiklar har flutit genom hennes penna och hon har deltagit i ett otal inlägg och debatter om utbildning, kultur, socialpolitiska- och internationella frågor. Hon har då och då uttryckt att bäst var Utrikesutskottet, sedan kom Kultur, Utbildning och sist Jordbruksutskottet.
Ingrid Sundberg förärades efter alla år i samhällets tjänst, kungens medalj 8:e storleken i serafimerordensband 1992.
När det ibland kom på tal om att ”Skriva” om Ingrid var hon snabb med att svara: ”Skriv inte om mig! Skriv och berätta om de kvinnor som arbetar och har arbetat i företag och på flera sätt engagerar sig inom näringslivet!
Mina kontakter med Ingrid Sundberg har varit många under åren. Och efter att både hon och jag slutat i ”Riksdagen” träffades vi hos varandra antingen vid lunch- eller kaffebord. Antingen i Skanör eller i Trelleborg och någon gång i Lund tillsammans med Rune Rydén. Under hennes sista år, när syn och hörsel sviktade, höll vi kontakten genom Texttelefon. Då hade hon alltid ”tusen frågor”: Vad händer i politiken? Vad tycker du om det och det?
Ingrid Sundberg var en ”levande” och varm människa som alltid ville delta och tycka till om vad som hände i både den lilla som stora världen!
Och vi, som under många år haft förmånen att träffa och samarbeta med Ingrid Sundberg minns alldeles speciellt hennes stöd och positiva intresse för oss andra.
* Ingrid Sundberg f Jacobsson. 25 januari 1925 i New York, död 19 december 2021 i Vellinge. Fil kand i Stockholm 1951, studier vid University California at Berkely, USA, 51-52. Gift med Ulf Sundberg 1945-77. Barn Katarina (1947), Carl (1953), Jonas (1955), Mårten (1958).