MODERATA KVINNOR I STAD OCH KOMMUN EFTER 1909.
OM FÄRGSTARKA KVINNOR I DET KOMMUNALGRÅ.
För hundra år sedan fick kvinnor för första gången möjlighet att väljas till stadsfullmäktige och kommunfullmäktige. Beslutet togs samtidigt som riksdagen beslutade om utsträckt rösträtt för män
till riksdagens andra kammare. För kvinnor var valrätten till kommunala församlingar ett första steg till representation. Totalt valdes vid 1910 års val 37 kvinnor, varav 9 valdes på moderata listor.
Den yngsta var Valfrid Palmgren, 33 år, bibliotekarie och välkänd kulturpersonlighet i Stockholm. Den äldsta var Karolina Själander i Gävle 70 år, föreståndare för Själanderska flickskolan i Gävle.
Nomineringsmöten där kvinnor kandiderade väckte stort intresse både lokalt och i riket. Sällskapet för Moderata kvinnors historia uppmärksammar denna historiska händelse genom att 21 författare från olika håll i Sverige lyfter fram tidiga kvinnliga moderata företrädare i stad och kommuner, de svårigheter som mötte och hur de första kvinnorna banade väg för senare generationer. En del kvinnor kom att få betydelsefulla positioner på grund av sin kommunala kompetens. Några av dessa uppmärksammas särskilt, såsom Sveriges första kommunalfullmäktigeordförande, Mary Reuterswärd i Arboga landskommun, Hildur Lien i Örebro, Saga Bergsten i Arvidsjaur och i senare tid Margareta Schwartz i Stockholm och Ingegerd Ekberg i Tranås. I Lund var Elna Persson Högerns pionjär. Och Ellen Rönnqvist i Trelleborg kommenterade sitt liv med att säga ”Det har bara blivit så…” Alla var de engagerade, självständiga, initiativrika ochdrivande personer – färgstarka kvinnor i det kommunalgrå.
Redaktionskommitté:
Ann-Cathrine Haglund, tidigare riksdagsledamot, ordförande i Moderata Kvinnoförbundet,landshövding i Malmöhus och Uppsala län
Ann-Marie Petersson, fil.dr. universitetslektor i historia, emer. vid Uppsala universitet, tidigare kommunalråd i Uppsala kommun.